DiversePosted by Stig-Olof Wall Sat, October 31, 2009 14:35:39Det är med ledsamhet jag konstaterar att man inte hinner med allt man vill, Nya jobbet tar mycket tid och sen tar familj och husdjur resten känns det som. Jag mår i alla fall bra och hoppas kunna skriva mer här snart.
DiversePosted by Stig-Olof Wall Sat, August 29, 2009 11:24:45Eller...nja inte riktig men nästan! Igår fick min älskade Chiuahua Alva valpar, det blev två pojkar och en flicka, de är blå färgade och frugan döpte dem till Don Juan, Don Pedro samt Carmencita. Vägen till förlossning var en pärs. Vi blev väckta kl 06:30 av ägarinnan (vi är foder värdar). Nu hade Alva börjat förlossningsarbetet!! Vi kastade oss i bilen och åkte till Staffanstorp. Alva kom givetvis och hälsade på Husse och jag fick pussa och kela en stund, dock såg jag att hon hade väldigt ont så fort hon fick krystvärkar. När hon haft dessa i två timmar utan att hon fött blev vi oroliga. Vi ringde till djursjukhuset och de sa kom in!
Väl där blev beslutet kejsarsnitt, dels för att Alva hade så ont men även för att valparna vid denna tidpunkt ännu var livliga (det syntes på magen) anledningen till problemet var att den minste som låg nederst låg krökt med ryggen mot utgången så att säga, det går inte att manuellt försöka vända på valpar på en så liten hund.De lovade oss kejsarsnitt direkt och sa åt oss att åka hem så länge, klockan var då 10.30. När vi sen ringde kl 12:00 höll de på med henne, vi blev lite oroliga för att de väntat, det tar hårt på mamma och valpar att ha krystverkar så många timmar.
Vi åkte in och då satt två sköterskor och hjälpte valparna, Alva sprang rakt förbi alla och ville upp till mig, jag satt sedan med henne medan hon slumrade i min famn, arbetet med att rädda valparn lämpades över på min fru och ägarinnan, de fick blåsa luft i dem och "slunga" dem. till slut fick de lite färg och vi kunde åka hem med dem. Alva ville inte ligga hos valparna, till slut sade jag att de skulle ta en mindre undkorg och lägga i soffan bredvid mig, Alva lade sig där och vi la ner valparna, sedan lade jag handen på dem så att de skulle lukta "Husse" Efter ett tag så började Alva fatta att detta var hennes bebisar och hon gjorde utfall mot de hundar som närmade sig korgen.
Vi var sedan tvugna att åka hem men vi skall dit ikväll och passa de små eftersom ägarinnan skall på kräftkalas. Jag får då träffa min lilla älskling igen, jag saknar henne så att det gör ont, hon är med mig varje steg jag tar och det är så tomt utan henne, det är sant som de säger! En Chiuahua väljer en själsfrände, sedan är de totalt och helhjärtat trogna denna människa. Sådan är min lilla Babanson, hoppas kunna lägga in lite bilder sedan på Alva och de små.
Ha det gött alla :)
OperationPosted by Stig-Olof Wall Wed, August 19, 2009 10:58:21Jag har märkt att min ork har ökat märkbart, jag kan gå relativt långa sträckor och ändå vill jag gå längre, det är en MYCKET positiv utveckling. Vikten står lite still men jag bekymrar mig inte, jag går ned så sakteliga och har man varit överviktig så länge som jag så kan man stå ut med att det tar ett tag att gå ner i vikt.
Jag skall till läkarkontroll i slutet av Augusti, det är väl för att se så att allt är väl med vitaminer och liknande. Det ska bli roligt att träffa min doktor igen men lite nervös är jag för han kanske tycker att jag borde gått ner mer i vikt
.
Vår nye lille valp mår bra men han är en pina att gå ut med eftersom han hela tiden ska leka med de vuxna hundarna och hans mamma är inte sen att hänga på, mormor är också med på noterna när det gäller och det resulterar i en enda härva av koppel, när detta sker på morgonen blir jag tokig, jag är definitivt ingen morgonmänniska. På dygnets andra tider bryr jag mig inte så mycket men just på morgonen är det så att jag håller på att spricka av ilska. Jag behöver verkligen en kopp kaffe innan jag går ut med dem men det hinns inte med.
Min älskade Chiuhaua som vi har på foder har fått flytta hem till ägarinnan tillfälligt, hon skall snart ha bebisar och därför är hon där just nu. Det är så ensamt utan min Babanson, sängen är så stor och ödslig......måtte hon snart komma hem till Husse!!!!!
Nedan kan ni se ett par bilder på Linus, Styvsonen Pontus håller i honom. Nu har vi tre generationer hundar, Mormor Pytte-Stina, Mamma Lilli och lille sonen Linus
Ha det gött ni som läser min blogg, kommentarer uppskattas
OperationPosted by Stig-Olof Wall Thu, July 30, 2009 14:04:25Det är med stor glädje jag nu kan meddela att jag gått ner 37 kilo sedan jag startade min viktresa och 13 kilo sedan jag gjorde min operation. Det känns riktigt skönt och jag mår bättre och bättre. Tyvärr satte gikten stopp för min viktminskning en del efter operationen men nu börjar det lossna, jag hade även en platå vid 150kg, Jag vägde från början 184,4 Kg och har nu gått ner till 147,3 kilo.
Givetvis känns det inte bara på kroppen att man blivit lättare det börjar även bli mycket synbart på kläderna som allt som oftast vill dala ner till fotknölarna, rätt irriterande om man som jag gjorde står i en Källartrappa och håller en stor säng medan shortsen dalar söderut. Annars är det givetvis väldigt trevligt.
Grannarna börjar också se det och det är jätteroligt att de engagerar sig och verkligen är intresserade över mina framsteg. Kunde vi bara få lite fint väder så vore allt perfekt men man skall väl inte begära för mycket antar jag. På Söndag skall det fiskas och då vore det trevligt men åtminstone uppehåll, om det inte är strålande solsken gör alls inget. Jag tog bilder innan jag åkte in på sjukhuset, jag skall nu försöka ta nya bilder med samma kläder, kanske syns det skillnad vi får se
OperationPosted by Stig-Olof Wall Sun, July 19, 2009 12:24:35Till er snälla människor som undrar hur det är med mig så är det bara bra, det har varit lite hektiskt den sista tiden och jag har endast kunnat läsa andras bloggar men ej skrivit i min egen. I helgen var vi i Ystad och hälsade på min bror och syster, oj vad jag hade saknat dem!! Det kändes så bra att få träffa dem igen och nu släpper jag inte kontakten igen!! Vi hade en supermysig dag god mat (typiskt när man bara kan äta lite) och rundvandring i Ystad. Jag mindes förvånansvärt mycket med tanke på att jag var så ung när vi flyttade från Ystad.
När det gäller vikten har jag stått still lite men nu verkar det som om det går nedåt igen. Jag kan fortfarande må lite illa ibland men det går bättre och bättre. Valparna tar mycket tid och de blir busigare och vildare för varje dag. :)
OperationPosted by Stig-Olof Wall Wed, June 24, 2009 18:25:26Idag talade jag med min storebror, nu känns allt bra, att ha återknutit kontakten men både min syster och bror. Tyvärr har han samma problem med gikt som jag men då har vi "gamla" gubbar något att gnälla över...förutom att barnen växer ifrån oss och att vi bara blir äldre :D
Mitt illamående är under kontroll och vätskan går hyggligt bra, extra viktigt när det är så fint väder som det är nu. Lillys valpar växer så det knakar och hon börjar se lite plågad ut, hon! Till skillnad från oss ömkliga människor ser nog gärna att avkomman flyttar ganska snart. I övrigt har frugan semester och det är sköna lata dagar fast det behöver hon verkligen.
OperationPosted by Stig-Olof Wall Sat, June 20, 2009 21:33:01Som ni kanske märker har jag inte skrivit på några dagar nu, det beror på att jag emellanåt mår ganska dåligt och att jag är väldigt trött. Inte så konstigt kanske, kroppen äter ju i princip upp sig själv just nu.
Mot illamåendet har jag fått medicin så förhoppningsvis blir det lättare att fungera då, dessutom börjar gikten ÄNTLIGEN ge med sig, den kom några dagar före operationen och har inte försvunnit än. Jag kan inte äter de mediciner jag åt innan för att häva gikten (som exempelvis Ibumetin).
Annars har jag nu gått ner 31 kilo sedan jag startade min viktresa och 10,5 kilo sedan min operation. Det går undan vill jag lova men det är inte märkligt, jag äter som en flugskit nuförtiden. Fortfarande är det svårt att få i sig vätska men det går lite bättre nu tycker jag. Hoppas ni alla fick en fin midsommar, här nere regnade det och åskade men mig gör det inget, vi festar inte längre så det var helt ok för vår del.
OperationPosted by Stig-Olof Wall Mon, June 08, 2009 12:21:40Nu har jag varit hemma i 2 1/2 dag, det gör lite ont i magen ibland men det är oftast magknip. Jag kan äta ca: 3 Dl fil på en dag och sen resten försöker jag fylla upp med vatten. Det börjar klia i såren så jag antar att de läker som de skall.
Jag skall hålla på med flytande mat nu fram till på torsdag, sen går jag över och provar mat som jag mixar till en puré detta skall jag sen göra i en vecka och därefter prova mig fram med vanlig mat men man bör undvika trådiga livsmedel som exempelvis sparris.
Jag kan tänka mig att jag vill ha något med pasta och köttfärssås som är min favoriträtt, det var ett tag sedan man åt detta nu :) men det blir väl desto godare när man väl får det antar jag. Det som oroade mig annars var väl snusningen, jag fick inte äta, dricka eller snusa från 24:00 kvällen innan, När doktorn kom till mig på uppvaket frågade jag när jag fick börja snusa? Han log bara och sa till mig att det går bra i morgon (på fredagen alltså) Jag hade pås snus med mig för jag fick för mig att det var mildare, jag använder lös annars. Men det var inget problem och jag snusar som vanligt nu. Jag skall väl fösöka sluta med det med men en sak i taget.
Ibland känns det lite overkligt att man har (eller kommer att få) en magsäck som är stor som ett ägg men det är väl för att man inte kan se det, därför blir det inte lika påtagligt. I övrigt har jag inte den minsta ånger över vad jag gjort, jag är inte sugen på mat och äter endast därför att jag vet att jag måste, Det är skönt att inte maten styr en för första gången i livet.
